Var finns det strategiska i regeringens forskningspolitik?
Bra forskning sker i samarbete mellan olika forskare och grupper. Dessa finns i näringslivet. Dessa finns i offentlig sektor. Dessa finns självklart hos universitet och högskolor. Bra forskning åstadkommer man inte genom att peka ut och fördela medel till en organisation eller ett enskilt lärosäte. Den insikten är allt annat än glasklar i höstens forskningsproposition ”Ett lyft för forskning och innovation”.
Regeringen presenterade ett antal bra nyheter i forskningspropositionen. En var nytillskottet på hela 5 miljarder kronor. En annan var 1,5 miljarder kronor i ökade direkta anslag till universitet och högskolor. En tredje var att 24 strategiska forskningsområden ska få 1,8 miljarder de närmaste åren.
Men är det verkligen rimligt att dela ut 1,8 miljarder för strategiska forskningsområden till enskilda universitet och högskolor? Och därmed ytterligare förstärka de direkta anslagen och dessutom låta dem konkurrera med varandra. Det blir nämligen konsekvensen av regeringens förslag att dela ut medlen till lärosätena i stället för att dela ut dem till de mest intressanta och bästa forskargrupperna och forskningsmiljöerna – som ju faktiskt är spridda vid landets universitet och högskolor, näringsliv samt hälso- och sjukvård. Var finns det strategiska i regeringens politik?
Gå samman med näringsliv och offentlig sektor
Vi vill att medlen fördelas till dem som gör – inte bara till dem som organiserar. Vi är därför kritiska till att regeringen talar om lärosätena som mottagare av de 1,8 miljarderna för strategiska forskningsområden. Dessa rymmer utmaningar som är vida större än vad en enskild organisation, eller två, mäktar med. Vi menar i stället att olika lärosäten bör stimuleras att gå samman med näringsliv och aktörer inom den offentliga sektorn för att åstadkomma högsta kvalitet och största möjliga nytta med strategiska satsningar.
Vi är överens med regeringen att kunskap, baserad på forskning, är en av de viktigaste komponenterna för att hantera vår tids stora utmaningar. Vi delar regeringens bedömning att fragmentarisering och bristande långsiktighet är ett problem. Vi delar också regeringens bedömning att det finns en bristande förmåga att samordna satsningar.
Titta på Swedish Brain Power!
Men det tycks oss som att regeringen inte använt sig av erfarenheten från samordnade, långsiktiga och strategiska satsningar som finns etablerade i det svenska forsknings- och innovationssystemet. Och det gäller även våra erfarenheter.
Ett av de bästa exemplen på en samordnad, långsiktig och strategisk satsning är Swedish Brain Power som fokuseras på en av de största globala utmaningarna mänskligheten står inför – att kunna behandla och bota neurologiskt relaterade sjukdomar som demens, stroke och Alzheimer.
De sex finansiärerna – KK-stiftelsen, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Stiftelsen för Strategisk Forskning, VINNOVA, Vårdalstiftelsen och Invest in Sweden Agency – har gått samman och skapat förutsättningar för att den bästa forskningen inom området ska ges stöd och lyftas fram. Satsningen omfattar 100 miljoner kronor under en femårsperiod.
Valet av forskningsutövare skedde med hjälp av olika typer av expertis. Det var forskningen, forskarna, resultaten, tillämpningarna, nyttan och samarbetet som var det viktiga. Inte vilken organisation som var värd för satsningen. Det föll inte finansiärerna in att ta kontakt med en enda typ av organisation för att lösa problemet. Bra forskning fungerar nämligen inte så.
Många aktörer ger bäst och snabbast resultat
Ambitionen i Swedish Brain Power, som leds av professor Bengt Winblad, är att snabbt kunna använda grundforskningsresultat kliniskt. Därmed måste hjärnans sjukdomar belysas ur många perspektiv. Flera aktörer måste vara aktiva och engagerade. Poängen är att forskningen och forskarna måste finnas i ett sammanhang – annars blir resultatens potential vingklippt.
Nyligen halvtidsutvärderades satsningen av en internationell expertgrupp som framhöll att liknande forskningssatsningar nu görs på olika håll i Europa med Swedish Brain Power som förebild.
Swedish Brain Power har lyckats kombinera olika aktörers kompetens, sätta in forskningen kring hjärnans sjukdomar i ett sammanhang och därigenom ge svensk forskning ett flerårigt försteg, skrev expertgruppen i utvärderingsrapporten.
Att skapa nätverk som Swedish Brain Power borde vara vardag i det svenska forsknings- och innovationssystemet – och inte en udda företeelse.
Låt därför inte de strategiska satsningarna i forskningspropositionen hamna hos lärosätena, bara för de är lärosäten. Låt de stora utmaningarna styra resurserna. Satsa medlen på robusta samarbeten mellan forskare från samhällets alla kunskapsproducenter. Låt akademiker, näringsliv och andra samhällsintressenter bedöma de förslag som lämnas från dem som kan lösa problemen.
Det är då, säger vår erfarenhet, som forskningen blir som bäst.
Madeleine Caesar, vd, KK-stiftelsen,
Ewa Ställdal, vd, Vårdalstiftelsen,
Lars Rask, vd, Stiftelsen för Strategisk Forskning