Varannan gymnasieelev saknar kunskap om forskning
Nästan hälften av Sveriges gymnasieungdomar känner inte till någonting alls om svensk forskning. Knappt en av sex kan nämna en nu levande svensk forskare eller vetenskapsman. Detta visar en undersökning som Ungdomsbarometern tagit fram på uppdrag av SSF.
I SSF:s nyligen genomförda undersökning har 1006 gymnasieungdomar i hela landet fått svara på frågor om inställning, attityd och kunskap om svensk forskning. Överlag anser hela 97 procent av ungdomarna att de har små eller inga kunskaper alls om vad svenska forskare gör.
– Det är häpnadsväckande att svenska ungdomar vet så lite om den forskning som bedrivs i landet, trots att många läser studieförberedande gymnasieprogram, säger Lars Rask, vd för SSF. Det står helt klart att vi behöver få fram fler moderna förebilder inom forskningen som ungdomar kan relatera till.
Einstein och Nobel
Den typiske forskaren beskrivs av gymnasieungdomar som en äldre man med vit labbrock, yvigt hår och stora glasögon som utför experiment i laboratorium. Som exempel nämns Albert Einstein. Endast 14 procent av alla gymnasieungdomar uppger att de kan nämna en nu levande svensk forskare eller vetenskapsman. Det vanligaste svaret är dock felaktigt Alfred Nobel.
– Vi anser att barn och ungdomar redan på ett tidigt stadium borde få komma i kontakt med forskning och vad det innebär. Detta kommer också att främja intresset för att själv vilja forska i framtiden och ta bort den felaktiga stämpeln att forskning skulle vara tråkigt och asocialt, säger Lars Rask.
Skolan har inte bidragit
En klar majoritet, cirka 60 procent, av gymnasieungdomarna upplever att skolan inte har gjort något för att höja deras intresse för forskning. Trots den dåliga kunskapen anser tre av fyra gymnasieungdomar att det är principiellt viktigt att det bedrivs forskning i Sverige. De områden där flest ungdomar tror att Sverige har chans att vara världsledande inom är läkemedel/medicin, skog/papper och IT.
– Det finns ett tydligt samband som visar att ju mer intresserade ungdomarna är av forskning, desto viktigare anser de att det är att den bedrivs i Sverige. Vi uppmuntrar svenska forskare att samarbeta med skolorna för att bryta trenden. säger Lars Rask.
En tredjedel kan tänka sig forskaryrket
Drygt en tredjedel av Sveriges gymnasieungdomar kan tänka sig att jobba som forskare i framtiden, antingen inom offentlig eller privat verksamhet. Men det är tydligt att många har svårt att ta ställning till yrket. Nästan hälften, 45 procent, anser att de vet för lite vad de innebär att jobba som forskare för att veta om det skulle passa dem. Inte heller verkar bilden av forskaryrket klarna mellan årskurs ett och tre. Störst intresse har de ungdomar som är intresserade av naturvetenskapliga ämnen som matematik, fysik, kemi och biologi.