Forskning växer som samhällsfaktor

Forskning blir en allt viktigare del av samhället och samhället kommer att ställa allt högre krav på forskning och forskare.

SSF:s forskningspolitiska seminarium blev mycket välbesökt och där debatterades det mesta om forskning som samhällsfaktor.

Vilken är den största utmaningen för Sverige när det gäller forskningen?
– Vi måste få ungdomar att satsa på forskning och vi måste attrahera bra forskare till Sverige, svarade Peter Gudmundson, rektor på KTH, första från vänster i bild.

Björn O Nilsson, vd Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, menade att den största utmaningen består i att omsätta forskning i samhällsnytta, så att den bidrar till rikets konkurrenskraft.

– Kunskapsöverföring är en central punkt för tillväxt, sa Maria Anvret, forskningspolitisk talesman på Svenskt Näringsliv, och efterlyste metoder och incitament för att få idéer, kunskap och människor att röra sig från en miljö till en annan.

Maria Abrahamsson, tidigare ledarskribent på Svenska Dagbladet, öppnade för mer kärnkraftsforskning och förklarade att klimatfrågan behöver tröskas mer.

Tobias Krantz, forskningsminister, menade att den globala konkurrensen är forskningens största utmaning. Inom några år kommer till exempel Kina och Indien att vara betydande forskningsnationer och Sverige måste hitta sätt att konkurrera med kunskap.

John Holmberg

Klimatet påverkar allt

Klimatfrågorna kommer att komma in överallt och de kommer att innebära en stor förändring för alla forsknings-områden, menade John Holmberg som är vicerektor på Chalmers.
– På Chalmers ska alla forskare hålla på med detta. Initiativet ska spridas. Hållbar utveckling ska vara en av drivkrafterna för utveckling inom Chalmers styrkeområden.
Ladda ner hans presentation.

Tobias Krantz

Kvalitet belönas

Mer forskning i politiken och mindre politik i forskningen, menade forskningsminister Tobias Krantz.

– Forskning kan inte ge politiker facit, men den kan förbereda oss.
Forskare behöver därför höras mer och det kan till exempel ske genom popularisering av vetenskap. Tobias Krantz gav också exempel på att regeringen för en politik som ska öka friheten för universitet och högskolor.

I framtiden kommer fördelningen av fakultetsanslagen att påverkas av forskningens kvalitet. Hög kvalitet kommer att belönas, menade forskningsministern, och förutspådde att detta nya system på sikt också kan leda till universitet som är mer elitistiska än andra.

Kristina Höök

Värderingar påverkar

Ta lekfullheten på allvar, manade Kristina Höök, professor människa-maskin, Stockholms universitet. Tekniken förändrar oss och våra liv och vi behöver forskning och politiska visioner för detta.
– Mycket av tekniken i Sverige idag är påverkad av amerikanska värderingar men imorgon kommer tekniken att komma från Kina som har helt andra värderingar, till exempel om personlig integritet. Vilka värderingar ska vi bygga in i vår teknik? frågade Kristina Höök.
Ladda ner hennes presentation.

Intresset för SSF:s seminarium var mycket stort. Lars Nilsson, chefredaktör för Ny Teknik, höll liv i debatten som dagens moderator.

Makt kräver kunskap

Forskningen måste påverka samhället. I framtiden kommer det därför att krävas av alla som har någon form av maktposition i samhället att man har goda baskunskaper i naturvetenskapliga ämnen. Det var denna panel överens om.

– Det här är svensk skolas största utmaning, sa Marie Granlund, riksdagsledamot, trea från vänster i bild.

Thomas Fürth, Kairos Future, tvåa från vänster, vände på resonemanget.
– Naturvetare, ge er in i politiken. Det är bara samhällsvetare och humanister där idag och tidigare var det bara teologer.

Panelen var också överens om att man kan lita på forskning.

– Man kan inte lita på alla enskilda forskare. Men man kan lita på forskningsprocessen, sa Lena Nordlund, Vetenskapsradion.

– Problemet är att det är så svårt att få fram bilden av vetenskapsprocessen till allmänheten. Tvivlet är ju motorn i forskningen, själva kärnan, men det gör att forskare framstår som om de inte vet vad de håller på med, förklarade Torbjörn Fagerström, professor, Sveriges lantbruksuniversitet.

Vi frågade publiken

Vilken är den viktigaste frågan för att Sverige ska lyckas som forskningsnation?

Petra Kastensson, Atlas Copco
– Att det blir större rörlighet mellan näringsliv, akademi och offentlig verksamhet. Det räcker inte med gemensamma forskningsprogram utan det måste till exempel finnas karriärmöjligheter så att människor kan flytta fram och tillbaka.

Gudrun Waldenström, SCHIP AB
– Att Sverige blir attraktivt för utländska forskare. Att andra håller blickarna på Sverige och uppfattar oss som spännande.

Anders Sahlman, Vetenskap & Allmänhet
-Att universitetsledningarna utarbetar strategier för att samverka med omvärlden. Det handlar inte bara om kommersialisering och information utan om en dialog med allmänheten. Det behövs träning i hur man kommunicerar till exempel med hjälp av festivaler, bloggar och i skolor. Utvecklad samverkan kommer att ge forskare nya perspektiv och det kommer att ge möjligheter till dialog med utlandet.

Jörgen Ohlsson, Naturvetarna
– Att de två politiska blocken enas om en tioårsplan för forskningssatsningar. Denna ska innehålla strategiska prioriteringar av forskningsområden och beslut om universitetsorganisation och den ska ligga fast i tio år. Då kommer vi att signalera till omvärlden att vi menar allvar i Sverige, och att hit kan forskare komma.

I vimlet

Många fortsatte diskutera forskning och samhällsfrågor på minglet som följde på seminariet i SSF:s lokaler. Här är några av dem:

Text: Karin Nordin
Foto: Marie Swartz