Kontrol av specificering av Drosophila lukt nerv celler
- Diarienummer
- F06-0013
- Start- och slutdatum
- 080301-140301
- Beviljat belopp
- 8 500 000 kr
- Förvaltande organisation
- Linköping University
- Forskningsområde
- Livsvetenskaperna
Summary
Vi vill forsta hur nerver celler far sin identitet. I luktsinnet ar identiteten kopplad till vilken lukt nervcellen kanner igen, en egenskap som i sin tur fas av lukt receptorer. Manniskan har ett tusental olika luktreceptorer men varje cell valjer att anvanda endast en av dessa. Hur detta val gar till ar basen i var forskning. Vi har hittat ett 200 tal gener i Banan fluga med potential att reglera nervcellens val av receptor. Nasta steg ar nu att forsta hur detta gar till, vilka gener som verkar direkt pa lukt recptor genen och vilka som verkar indirekt via andra gener. Med denna kunskap I ryggen vill vi sedan ta reda pa om dessa gener styr andra aspekter av en nervcells identitet som att hitta igen och bilda kontakt med andra specifika nervceller. Valet av receptor ar namligen knutet till var i hjarnan nervcellen skall koppla upp, alla celler med en och samma receptor skickar sina utskott till en specifik punkt i hjarnan. Forstaelse om hur detta ar koordinerat vill ocksa leda till insikter om hur ett natverk av regulatoriska gener kan bygga upp kretsar i var hjarna. Utover detta vill vi forsta hur detta natverk ar reglerat av omgivningen, vilka signaler far cellen som gor att den blir just vad den blir? Vi har isolerat flera signal kandidater och nasta steg blir att se hur olika natverk reagerarar pa samma signal, vad blir det for skillnad och hur manifesteras denna. Fragor som pa sikt ger en okad forstaelse for nybildande av nervceller och mojligheter till lakning.
Populärvetenskaplig beskrivning
Det finns tusentals olika celltyper i var kropp, alla med olika funktioner och specifika egenskaper. Hur varje cell far sin specifika instruktion om vad den skall gora ar fortfarande ar oklart. Dessa processer ar speciellt viktiga for bildandet av hjarnan, dar varje nervcell forst maste fa sina egenskaper och efter det maste den koppla upp pa ratt satt for att utfora just sin funktion i kretsen. Darefter integrearas kretsar med tiden och vi far exempelvis minne, koordination och luktsinne. Vi har vant oss till luktsystemet for att studera detta, dar bestams cellens egenskap av dess luktreceptor. Manniskan har ett tusental olika lukt receptorer gener, proteiner som kanner igen en eller en vis typ av molekyler och darefter genererar ett svar i nervcellen. Varje lukt nervcell i nasan blir instruerad att anvanda endast en receptor och alla nervceller med samma recptor skickar sina utskott till samma punkt i hjarna och pa sa vis bildas en lukt karta. Mao kan vi nu borja besvara hur en nerv cell far sina egenskaper; hur bestams vilken av luktreceptorerna som skall anvandas och hur ar det kopplat till kartan som bildas? Eftersom luktkartor ser likadana ut fran manniska till fluga har vi valt att studera ett mycket mindre luktsinne, banan flugans (Drosophila Melanogaster). Det har bara 60 lukt receptorer och vi vet hur kartan ser ut, mao hur de olika populationerna av nervceller bildar lukthjarnan, nagot som ar fornarvarnde omojligt i mus och manniska med sina tusen grupper av lukt nervceller. Vad vi nu vill gora ar att forsta hur gener samverkar for att tillsammans bilda denna komplexa lukt karta. Min grupp har hittils hittat mer an tva hundra potentiella gener inblandade i denna process. Den stora utmaningen nu ar att forsta hur de samverkar i cellen. Vi har redan funnit att lukt receptor valet verkar bestammas av olika kombination av gener i en mojlig kod. Den forsta delen kommer darfor att besta av att gruppera gener efter vilka lukt receporer de styr. Darefter kan vi jamfora skillnader / likheter mellan celler som anvander olika receptorer och se om gener som styr lukt receptor val ocksa styr de andra cell specifika processerna som att hitta ratt mal i hjarnan. Vad kommer vi att lara oss av detta? Forutom att forsta hur ett sinne bildas kommer denna forskning pa sikt att ge en okad forstaelse for hur man i framtiden kan stodja tillvaxt och ny bildande av nervvceller bade i kroppen och i provror.