Hoppa till innehåll
EN In english

Ett nytt sätt att studera diagnostisk radiologi

Diarienummer
APR20-0035
Projektledare
Kaijser, Magnus
Start- och slutdatum
210501-270430
Beviljat belopp
1 499 000 kr
Förvaltande organisation
Karolinska Institutet
Forskningsområde
Livsvetenskaperna

Summary

Studien kommer att utnyttja en ny röntgendatabas med information från alla röntgenundersökningar i Stockholmsregionen. Det övergripande målet är att utvärdera om de undersökningarna är berättigade, säkra och ger korrekta svar. Specifika mål är att studera om 1 Patienter utsätts för onödiga undersökningar 2 Man använder de rekommendationerna undersökningsmetoderna 3 CT är en säker metod för att utesluta subaraknoidalblödning 4 Underrapportering till det Cancerregistret om röntgenupptäckta hjärntumörer påverkar validiteten på data i Cancerregistret 5 Det finns diagnoser där patienterna utsätts för särskilt höga doser av joniserande strålning från röntgen 6 Barn som genomgår CT har en ökad risk för cancer 7 CT-undersökningar vid traumatisk hjärnskada kan bedömas med artificiell intelligens (AI) och om 8 Undersökningar gjorda före diagnos kan användas för att identifiera riskfaktorer för Parkinsons sjukdom och demens. Projektet kommer att skapa ett samarbete mellan Neuroradiologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset och Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet och länka röntgendata till nationella hälsoregister för att få information om både exponeringar och resultat. Epidemiologiska forskningsmetoder kommer att användas, liksom artificiell intelligens. Resultaten kommer att ge en bättre förståelse för hur röntgenundersökningar används, om metoderna ger korrekta svar och är säkra, och den kommer upptäcka nya markörer för sjukdom.

Populärvetenskaplig beskrivning

Trots att den diagnostiska radiologin spelar en så avgörande roll i svensk sjukvård och kräver så stora ekonomiska resurser så är väldigt lite känt om hur den används. Förutom enkla beräkningar av hur många undersökningar som görs per år så görs det få systematiska utvärderingar av om undersökningarna som görs är berättigade, säkra och om den diagnostiska kvaliteten är god över tid. Detta projekt syftar till starta ett samarbete mellan Neuroradiologiska kliniken på Karolinska Sjukhuset och Institutet för Miljömedicin på Karolinska institutet för att studera om 1) Patienter utsätts för onödiga undersökningar, 2) Man använder de rekommendationerna undersökningsmetoderna 3) CT är en säker metod för att utesluta subaraknoidalblödning 4) Underrapportering till det Cancerregistret om röntgenupptäckta hjärntumörer påverkar validiteten på data i Cancerregistret 5) Det finns diagnoser där patienterna utsätts för särskilt höga doser av joniserande strålning från röntgenundersökningar 6) Barn som genomgår CT har en ökad risk för cancer 7) CT-undersökningar vid traumatisk hjärnskada kan bedömas med artificiell intelligens (AI) och om 8) Undersökningar gjorda före diagnos kan användas för att identifiera riskfaktorer för Parkinsons sjukdom och demens. Projektet kommer använda ett nytt radiologiskt kvalitetsregister i Region Stockholm som omfattar information från alla radiologiska undersökningar som görs i länet. Data från detta register kommer länkas till bland annat Cancerregistret, Patientregistret och Dödsorsaksregistret, och man kommer sedan använda epidemiologiska forskningsmetoder för att göra deskriptiva studier på andelen positiva fynd vid datortomografiundersökningar av halsryggskada, traumatisk hjärnskada och lungemboli (diagnoser där det finns anledning att misstänka överutnyttjande). Man kommer också studera om patienter som fått negativa svar vid dessa undersökningar senare har kommer tillbaka till sjukvården eller registreras i dödsorsaksregistret. På så vis kommer man kunna se om undersökningarna ger korrekta och säkra svar. Risken för cancer efter CT och de andra delmålen kommer studeras på liknande sätt. Resultaten kommer vara till nytta för alla som är verksamma inom eller i anslutning till den diagnostiska radiologin, liksom för forskare och sjukvårdsadministratörer.