Tvärvetenskap för förbättrad ateriovenösfistulavård
- Diarienummer
- ID25-0038
- Projektledare
- Prahl Wittberg, Lisa
- Start- och slutdatum
- 260101-301231
- Beviljat belopp
- 3 250 000 kr
- Förvaltande organisation
- KTH - Royal Institute of Technology
- Forskningsområde
- Livsvetenskaperna
Summary
Omkring 6% av Sveriges befolkning lider av kronisk njursjukdom och 4000 behöver dialys för att överleva där den vanligaste behandlingen är hemodialys. För att möjliggöra access till tillräcklig blodvolym skapas en arteriovenös fistel (AVF) genom att kirurgiskt koppla en artär till en ven. Komplikationer är vanliga vid AVF och många patienter behöver omopereras. I detta projekt avser vi att analysera geometri-, morfologi- och blodflöderelaterade parametrar då AVF mognar, efter att AVF tagits i bruk och efter endovaskulär angioplastik, tre situationer med hög stenosrisk. Vårt syfte är att identifiera blodflödesrelaterade faktorer kopplade till AVF komplikationer. Studien inkluderar patienter som fått en ny AVF, ska starta hemodialys via en AVF samt genomgår angioplastik av en AVF. För att identifiera riskfaktorer för AVF komplikationer kommer uppreparde ultraljudsmätningar (US) att genomföras kombinerat med analyser av blodprover och kliniska data. US resultaten kommer att användas till flödesdynamiska beräkningar i ett anslutande projekt. Detta tvärvetenskapliga projekt kommer att genomföras i nära samarbete mellan Kungliga tekniska högskolan, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Det övergripande målet är att signifikant minska risk för AVF förträngningar och därmed låta dialysbehandling fortsätta utan kvalitetsförlust och minska behovet för ytterligare kirurgiska ingrepp. Innehållet i detta projekt har godkänts av svenska etikprövningsmyndigheten.
Populärvetenskaplig beskrivning
Kronisk njursjukdom drabbar omkring 6% av Sveriges befolkning där omkring 3000 personer är beroende av hemodialys för att leva. I dialys så leds blodet ut från ett blodkärl i patientens arm via en dialysnål. I dialysmaskinen renas blodet med hjälp av ett filter och förs därefter tillbaka till patienten. För att skapa ett kärl (access) som klarar av att bli stucket i 3-4 gånger i veckan och ge tillräckligt blodflöde (större tillgänglig blodvolym) så är en metod att koppla ihop en ven med en artär, en s.k. arteriovenös fistel (AVF). På så sätt ökas trycket i venen vilket leder till att kärlet ökar i storlek och även gör kärlvägg stelare. En vanlig komplikation som de flesta dialyspatienter drabbas av någon gång är att det bildas en förträngning (stenos) i venen där accessen finns. Det leder till att accessen inte fungerar och patienten behöver opereras för att fortsätta få sin livsviktiga behandling. Det här projektet fokuserar på den grupp patienter som ska få dialys via en AVF. Syftet är att identifiera indikatorer som kan användas för att optimera behandling samt minska risken för komplikationer som leder till att fisteln slutar fungera. Inom ramen för projektet kommer två olika studier genomföras. Den första fokuserar på redan existerande patientdata för att identifiera orsaker till fistelfel. I den andra studien kommer vi att följa patienter från tidpunkt då de får en AVF till det att den sätts i bruk och under dialys. Undersökningarna kommer att genomföras med hjälp av ultraljud (UL) i samband med dialysbehandlingstillfället. Syftet är att med UL mätningar kommer vi kunna upptäcka och identifiera förändringar i kärlväggen under fistelmognad eller under dialys. Utöver UL kommer även blodprover från patienter att samlas in för att analysera biokemiska indikatorer kopplat till AVF mognad och stenosrisk. Data från UL kommer att ligga till grund för geometrierna som i ett anslutande tekniskt projekt används för att genomföra numeriska simuleringar av blodflödet. Kombinationen av medicinsk och teknisk vetenskap förväntas resultera i prediktiva indikatorer för stenosrisk. På så sätt kommer förändringar i kärlväggen under fistelmognad eller under dialys att upptäckas och identifieras. Detta kommer även leda till kliniska kriterier för vilken åtgärdsmetod som ska användas för att ta bort stenos. Detta tvärvetenskapliga projekt förväntas förbättra dialysbehandlingen genom att göra den skonsammare och effektivare.