Neurokognitiv analys av aktivt seende inom åldrande
- Diarienummer
- SAB23-0001
- Projektledare
- Bhatt, Mehul
- Start- och slutdatum
- 241201-251130
- Beviljat belopp
- 2 396 316 kr
- Förvaltande organisation
- Örebro University
- Forskningsområde
- Bioteknik, medicinsk teknik och teknik för livsvetenskaperna
Summary
Det här projektet utgör diversifieringen av min forskning till det neurovetenskapliga studiet av mänsklig visuell kognition med särskilt fokus på dynamiken i kognitiv nedsättning till följd av åldrande. Med ett sabbatsår vid FU Berlin föreslår jag etablerandet av kompletterande tvärvetenskapliga framsteg inom teoretiska, pedagogiska och tillämpade aspekter av det samhällsviktiga området "teknologimedierad forskning inom mänsklig visuell kognition och utveckling". Inom den övergripande experimentella ramen för visuell kognition och åldrande syftar sabbatsåret till att adressera tre grundläggande dimensioner: 1) Det vetenskapliga studiet av visuell kognition med en, krävande men nödvändig, naturalistisk, (inter)aktiv metod istället för en konventionell (passiv) metod baserad på stimulus-responsparadigmet; 2) Integrering av tidskänsliga analyser av neural aktivitet och beteende som inkorporerar de ömsesidigt påverkande interaktionerna mellan hjärna, kropp och omgivning, istället för separering av hjärn- och (interaktiv) beteendefunktion; och 3) Konception och utveckling av en ny typ av människocentrerade, förklarbara AI-mekanismer för (dynamisk) multimodal neurokognitiv analys som säkerställer etisk och legal efterlevnad gentemot framväxande AI-reglering. Forskningsresultaten kommer fungera som en ny mall för nästa generations neurokognitiva upptäcktsprocesser inom visuell kognition och säkerställa tekniskt ledarskap i teorin och praktiken för ansvarsfull neurokognitiv AI.
Populärvetenskaplig beskrivning
Hur uppfattar och förstår människor världen omkring sig? Denna fråga ligger till grund för det spännande forskningsfältet synvetenskap. James Gibson, en pionjär inom fältet, utvecklade den så kallade ”ekologiska” teorin om visuell perception där perception är ett resultat av interaktioner mellan de som observerar och deras omgivning. Men att bedriva forskning inom visuell perception med hjälp av Gibsons ”ekologiska” tillvägagångsätt är en utmaning. Traditionella metoder har krävt enklare och mer effektiva experiment som till exempel strikt kontrollerade förhållanden med tvådimensionella stimuli och separata analyser av hjärnans nervsignaler och det mänskliga beteendet. De senaste åren har det dock gjorts betydande framsteg som vi kan dra nytta av på området: avbildningstekniker som mäter både hjärnaktivitet och beteende har blivit vanliga, tekniker som kan skapa experimentella virtuella världar har blivit allt bättre och AI och maskininlärning utlovar oöverträffad potential inom storskalig experimentell dataanalys. I denna forskning kommer vi att utveckla studier av de exakta mekanismerna bakom mänsklig visuell perception med ett modernt och nyanserat tillvägagångssätt som kombinerar de olika sätt som det mänskliga intellektet, kroppen och miljön interagerar och ömsesidigt påverkar varandra. Vårt experimentella fokus ligger på en samhällskritisk fråga – den minskade interaktiva och visuella förmågan hos människor som är en del av det naturliga åldrandet. Inom ramen för vår studie finns vardagsaktiviteter kopplade till bevarande av livskvalitet. Vi utvärderar centrala förmågor relevanta för äldres rörlighet i vardagen och sociala interaktioner. Inom kontexten av åldrande ligger huvudfokus för vår forskning på att utveckla nya AI-metoder som kommer att fungera som en teknisk grund för nästa generations ansvarsfulla samarbeten mellan människa och maskin inom synvetenskap. Huvudmålen är: 1) att säkerställa etisk och laglig efterlevnad av utvecklade AI-teknologier med avseende på den framväxande regleringen såsom EU:s AI-lag, 2) att säkerställa att AI-metoderna är specifikt designade för att i samarbete med experter stödja och stärka deras vetenskapliga analyser. På sikt kommer vi att stärka det vetenskapliga ledarskapet inom teori och praktik för nästa generations neurokognitiva AI. Ur ett bredare perspektiv är målet att luckra upp disciplinära gränser inom synvetenskap, både inom forskning och utbildning.