Optimera genomisk selektion i praktisk växtförädling
- Diarienummer
- SM18-0028
- Start- och slutdatum
- 190301-191231
- Beviljat belopp
- 197 714 kr
- Förvaltande organisation
- Swedish University of Agricultural Sciences
- Forskningsområde
- Livsvetenskaperna
Summary
Det är en stor utmaning att säkerställa en effektiv och uthållig matproduktion i framtiden, och nya metoder inom växtförädling spelar här en viktig roll. Genomisk selektion är en metod som använts en längre tid inom djuravel, men som först nyligen börjat användas inom växtförädling. De senaste åren har det forskats mycket på hur man bäst skall använda metoden för att göra växtförädlingen effektivare, men denna forskning har mestadels varit teoretiskt baserad eller använt sig av material speciellt framtaget för detta syfte. De populationer som används inom praktisk växtförädling skiljer sig på flera viktiga punkter från de studerade materialen och det finns därför ett starkt behov av att studera hur man bäst anpassar genomisk selektion till kommersiell växtförädling. För att studera dessa frågor kommer jag att ha tillgång till material från MariboHilleshögs sockerbetsförädling. Med hjälp av både genotyp- och fenotypdata för dessa material kommer jag att studera det optimala urvalet av material för genomisk selektion, balansen mellan kostnad och precision när det gäller antalet markörer som används och hur det genetiska värdet av olika material kan beräknas utifrån ett reducerat antal markörer. Resultaten kan användas för att göra förädlingen av många grödor effektivare och därmed öka avkastningen för nya sorter.
Populärvetenskaplig beskrivning
Det är en stor utmaning att säkerställa en effektiv och uthållig matproduktion i framtiden, särskilt med tanke på klimatförändringarna och kraven på att minska kemikalieanvändningen i jordbruket. Nya metoder inom växtförädling spelar här en viktig roll för att effektivisera utvecklingen av nya sorter som är anpassade till dagens krav. Genomisk selektion är en metod som använts en längre tid inom djuravel, men som först nyligen börjat användas inom växtförädling. Metoden går ut på att man beräknar en statistisk modell utifrån ett träningsmaterial där man kopplar ihop data på avkastning eller andra egenskaper med genetiska data från marköranalyser. Denna modell kan sedan användas för att beräkna avkastningen för andra material som enbart analyserats genetiskt, vilket är snabbare och billigare än att odla materialen i fält. De senaste åren har det forskats mycket på hur man bäst skall använda genomisk selektion för att göra växtförädlingen effektivare, men denna forskning har mestadels varit teoretiskt baserad eller använt sig av material speciellt framtaget för detta syfte. De populationer som används inom praktisk växtförädling skiljer sig på flera viktiga punkter från de studerade materialen och det finns därför ett starkt behov av att studera hur man bäst anpassar genomisk selektion till kommersiell växtförädling. För att studera dessa frågor kommer jag att ha tillgång till material från MariboHilleshögs sockerbetsförädling. Jag kommer att studera det optimala urvalet av material för genomisk selektion, balansen mellan kostnad och precision när det gäller antalet markörer som används och hur det genetiska värdet av olika material kan beräknas utifrån ett reducerat antal markörer. Resultaten kan användas för att göra förädlingen av många grödor effektivare och därmed förenkla utvecklingen av nya sorter som uppfyller dagens krav på avkastning, klimatanpassning och hållbar odling.